Löntorpet

Hannibals eld

Klicka här för baksidestext och köpinformation             

Hannibals eld berättar om det verkliga livet som indelt soldat under indelningsverkets första decennier. Boken börjar redan under åren innan indelningsverkets tillkomst på 1680-talet fram till 1754.

Här får kungar och generaler stå tillbaka i skildringen av historien. Istället skildras samtiden genom sex modiga män som lät sig antas som indelt soldat, och deras familjer.

För att göra den svenska historien än mer levande, så att den speglar ”allt” – från vardagslivet i hembygden till de stora omvälvande historiska händelserna – följer boken sex män som alla tjänstgjorde för samma rote och som efterträdde varandra under åren 1689-1754. Roten hette Lönnskog, belägen i värmländska Långseruds socken. En rote som tillhörde Nordmarks kompani vid Närke-Värmlands regemente.

Samtidigt vävs enskilda människors livsöden samman med både Närke-Värmlands regementes och Sveriges historia med det som hände lokalt. Soldaterna följs mycket närgånget i allt de företar sig.

Historien, som den verkligen var, berättas på ett dokumentärt och levande sätt. Allt innehåll är  fullt ut baserad på autentisk fakta hämtad från samtida civila och militära källor (originaldokument!) samt litteratur som berättar om tiden och dess händelser.

De människor som passerar genom boken har getts möjlighet att visa känslor och tankar. Även om detta bara kan bli spekulationer, eftersom dessa människor inte lämnat några dagböcker, brev eller liknande dokument efter sig, så är det ändå otvetydigt så att även äldre tiders människor vare sig saknade förmågan att känna eller att tänka.

De sex omskrivna knektarna bar alla soldatnamnet Lönn och låter dig som läsare följa med längs deras vindlande väg genom livet. Allt från födseln och barndomen via drängtjänst, torparliv och mödorna som soldat fram till döden kantar vägen.

Här beskrivs också den inte helt enkla vägen till att inrätta armén efter indelningsverket i Värmland under 1680-talet.

Tidens krig beskrivs ingående. Vad som orsakade krigen och kungars och generalers beslut som förde krigen i olika riktingar är ramen till berättelsen om vad Närke-Värmlands regementes soldater uträttade. När knekten Lönn deltog i kommenderingar står just han i centrum. Men ibland ansågs han och hans kompani vara så viktiga för gränsbevakningen mot Norge att han slapp dra ut i fält.

Lönn från Lönnskog hade en roll i Karl XII:s flitiga krigande under Stora nordiska kriget (1700-21), Avsättningskriget mot August II (den starke) (1702-05), Slaget vid Fraustadt (1706) och Slaget vid Poltava (1709). Därtill skildras Lönns insatser under Hattarnas ryska krig (1741-43). Ett krig som resulterade i dödsdomar mot Närke-Värmlands regementschef och den svenska arméns högste befälhavare för att opinionen krävde syndabockar, men hänvisat till deras ödesdigra misstag.

Bokens titel anspelar på den s.k. Hannibalsfejden som utspelades i västra Värmland och Dalsland åren 1644-45 när den danske ståthållaren i Norge, Hannibal Sehestedt, trängde in i Sverige med en här. Han och hans trupp gick från Eda mot Åmål, och efter sig i sina spår lämnades många gårdar i sot och aska. En av de drabbade gårdarna var Ristakan i Långseruds socken. Det var på denna gård som bokens första huvudperson, Olof Nilsson, föddes cirka 1662. Hannibals illdåd levde säkert kvar länge i folks medvetande. Kanhända spelade just denna händelse en viktig roll när Olof bestämde sig för att, redan innan indelningsverkets tillkomst, låta sig skrivas ut till soldat?